Björn Werner

Björn Werner

Björn Werner

Aldrig på allvar, alltid på allvar

Feministguide för osäkra män

Såhär på Internationella Kvinnodagen glömmer folk gärna bort att 50% av landets befolkning är killar. Det är fruktansvärt. Dessa 50% har det nämligen extra tufft just idag. För chansen är så himla stor att de gör fel. Kanske råkar de säga "grattis på kvinnodagen" till sin flickvän. Kanske råkar de hamna i ett  samtal om jämställdhet på jobbfikan där de visar sig ha noll koll. Och kanske kommer den läskiga frågan "Men du är väl feminist?".

Björn Werner  |  Publicerad 2016-03-08 12:58  |  Lästid: 4 minuter
feministlogo

 

Det fumlande svaret måste förstås alltid landa i “ja”. Det finns inget annat. Säger du nej är du Sverigedemokrat eller Jens Spendrup, och det vill du ärligt talat inte vara. Men det är förstås ändå svårt, det väcker frågor för en som egentligen aldrig bekymrat sig så mycket om lika villkor mellan könen. Det kan lätt bli en existentiell kris. “Vilken sorts manlig feminist är jag egentligen?”

Lugn. 2016 finns det lika många manliga feminister som det finns färger på regnbågen. Här är några klassiska typer du kan välja och vraka bland.

Röstar-på-FI-för-att-få-ligga-feministen

Ett perfekt val för dig som bor på Södermalm eller i Majorna. Tricket här är att låtsas hålla med allt du hör från de där fräcka tjejerna du vill ligga med, även om det ibland låter helt orimligt. Kanske borde alla män kastreras? Kanske vore världen en bättre plats helt utan män? Kanske är det kvinnornas tur att regera världen nu, eftersom männen har bestämt så länge? “Ja, det är så, det är verkligen så”, säger du med en allvarlig, ledsen, skamfylld röst som du även hoppas låter lite kåt, medan du rättar till svarta sotarmössan så att tjejen “råkar” se din sexiga feministtatuering på underarmen.

Hot Lamotte-feministen

Skärmavbild 2016-03-08 kl. 12.45.46

Utmärkt för dig som egentligen är en lite jobbig kille från en helt vanlig svensk småstad som gått genom livet utan att bry dig det minsta om nått annat än Allsvenskan, polarna, titta lite för länge på snygga tjejer på stan och kanske dricka 10 öl. Sen fick du en dotter med den snygga tjejen du mot all förmodan gifte dig med. Då insåg du. Världen är en fruktansvärd plats! Den är ju fylld av såna som dig! Du ryser av bara tanken på alla äckliga såna som du-män som går runt på jordens yta. Du kanske inte har tafsat och hållt på, men du vet ju hur dina kompisar är. Det är helt fruktansvärt, fruktansvärt äckligt. Ditt lilla barn! Detta måste stoppas. Kanske startar du en Facebook-video-kanal. Kanske projicerar du orimligt mycket på invandrare. Vad som helst för att komma undan den jobbiga känslan av att allt egentligen kanske är ditt fel.

“Kan vi inte prata om annat än feminism”-feministen aka Kulturmansfeministen

Skärmavbild 2015-12-02 kl. 23.48.34

Perfekt för alla killar som gillar att känna sig smarta och goda men även verkligen vill slippa ta tag i tråkiga, jobbiga tjejfrågor. På något vis stör det dig ju med att inget av detta handlar om dig, vilket det i rimlighetens namn borde göra eftersom du är van att det gör det. Du är ju bäst? Ett bra knep här är att vara vänster och gärna ha pluggat riktigt länge på universitetet. Ett plus är att ha såna där runda, smarta glasögon och en dyr men brun kavaj. Då säger du bara såhär “absolut, patriarkatet är en jobbig struktur, men vi glömmer hela tiden bort att prata om klass”. Och så börjar du prata om att de verkligen utsatta faktiskt är de lite jobbiga killarna från vanliga svenska småstäder som kanske projicerar allt sitt självförakt på invandrare. De har ju inga jobb! Det är dem det är mest synd om! Sen tar du av dig glasögonen, suger lite på dem och tänker på hur himla, himla smart du är.

Män som älskar kvinnor-feministen

Helt avgränsad för farbröder som växte upp på 60-talet och hade riktigt mycket fritt hippiesex och gärna har fyra äktenskap bakom sig. Kanske heter du Björn Ranelid eller Ulf Lundell. Det är i så fall bara ett sammanträffande. Du har hur som helst levt hela ditt liv ensam eller med kvinnor och har egentligen inga manliga vänner mer än bara på ett sådär riktigt ytligt sätt som bara gamla män kan ha. Hela din verklighet kretsar  egentligen kring den täcka könet. Och därför, resonerar du, måste du också vara feminist. För vad vore världen utan kvinnor? En tom och ödslig plats. Åh kvinnor. De är så himla fina. Mmm.

Chris O’ Neill-feministen

bakis2

Du orkar inte riktigt säga att du är feminist. Eller ja, det kan du väl säga, men vad betyder det anyway? Ärligt talat fattar du inte riktigt varför det måste vara så mycket bråk om det. Kan inte alla bara ha lika lön och behandla alla väl? Ska det vara så svårt? Usch, ja det kanske det är. Nåja, du känner dig lite trög, du är nog en smula trött efter gårdagens öl, men det hör inte hit. Usch, du borde raka dig också kommer du på nu, men jaja, orkar inte. Du funderar lite, medan du strosar genom Gamla Stan, Stockholm, staden du hatar, att det viktigaste väl ändå är att ditt barn får det bra? I den här världsfrånvända hålan kan ni inte stanna. Tokig kungafamilj också. Bättre att de får växa upp i England lite borta från allt? Och Madeleine verkar ju gilla det också, slippa hetsen. Det är viktigt för dig. Ja, du vill ju inte själv också förstås, så lite självisk är du väl med, antar du. Usch, du är verkligen seg. Jaha, nu undrar Madeline om jag är feminist? Ja, ja, det är jag väl, tänker du. Varför inte?

Så. Det var alla killfeminister som finns. Så många sätt. Så många möjligheter. Valet är ditt!

 

 

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2016-03-08 13:29