Fem tips för att må lika bra som Mat-Tina
Ibland mår man dåligt. Känner att livet är tungt. Gamla oförrätter som skaver. Kanske skäms du över något. Skuld, skam, ångest. Det maler, sliter och river. Allt känns svart och hopplöst.
När du sitter sådär, nedtryckt i din allra sämsta version av sig själv och bara lider – ja då kan det vara bra att veta hur du tar dig ur skiten. Hitta det där ljuset på andra sidan.
Vissa tar antidepp för att nå dit. Andra satsar på psykodynamisk terapi eller KBT. Pratar ut om eländet. Får verktyg för att tygla demonerna. Såna saker.
Allt det där är säkert bra, men efter att ha läst DN:s reportage om hemligheten bakom Mat-Tinas eviga leende skulle jag vilja slå ett slag för vad jag kallar ”Mat-Tina”-metoden, i fem enkla steg.
- Låt ingen veta vad du känner bakom fasaden.
Källa: ” Jag har en väldigt skarp gräns som jag inte låter folk gå över. Då bjuder man in till följdfrågor.”
Ett bra tips. Pratar du om att du mår dåligt – ja då kommer det direkt någon nyfiken rackare och börjar rota. Knip igen. På så sätt blir det också mycket enklare att uppnå steg två.
- Lägg allt som gör ont i kistor, stäng locket och glöm.
Källa: ”Tina Nordström visar mycket sällan om hon är ledsen. I stället lägger hon ned det som gör ont i olika kistor, stänger locken och glömmer. Hon är specialist på det. Hon skulle aldrig gräva i saker och ting.
Om jag satt hos en skrynkeltant och hon sade: ”Nu öppnar vi de där kistorna”, skulle jag svara: ”Nej, det gör vi inte alls!” Det är så poppis nu för tiden att titta bakåt men för mig funkar det inte. Faktiskt inte alls.
Så enkelt är det! Kommer ångesten? Ja då tar du bara den, lägger den i kistan och förtränger den så hårt du bara kan. Ett bortglömt trauma om dagen, håll skrynkeltanten borta. Och skönt är väl det.
- Berätta inte för någon hur du känner. Då blir det verkligt.
Källa: ”När mina föräldrar skildes talade jag inte om det för någon. Jag berättar inget för mina föräldrar heller. Berättar man blir det så verkligt. Det är bättre att behålla det för sig själv i en kista.”
Alltså, om nummer 1) var lite oklar: upprätthåll den skarpa gränsen till varje pris. Ingen. Skall. Få. Veta. Något.
- Om det inte räcker med kistor, gjut cement på det.
Källa: ” Riskerar det inte att komma upp ändå?
– Nej, inte om man gör som jag och gjuter cement över.”
- Lägg energin på annat istället. Det funkar!
Källa: ” Metoden har hittills fungerat ändamålsenligt. Som Tina Nordström ser det stör det bara livsflödet att ha skräp som ligger framme och skvalpar. Orättvisor och besvikelser är bättre att lägga undan än att bära med sig om man vill förflytta sig framåt effektivt.
– Man ska välja var man lägger sin kraft och energi. Där man lägger den ska man få något tillbaka.”
Så nästa gång du känner dig lite purken. Tänk på Mat-Tina. Tänk på livsflödet. Ta alla dina problem. Tryck ner dem i kistor. Häll cement på dem. Och vad du än gör – prata aldrig om det med någon.
Lycka till!
